våldtagens väg

Jag vll bara säga tack till alla er som har skrivit fina kommentarer och stöttat mig. Men nu är det över och jag är krossad..
Jag hoppades för mycket på Sveriges rättsystem, vågade tro för mycket. Nu kommer jag alltid känna mig rädd istället.

Jag hoppas på att Kräket kommer få vad han förtjänar en vacker dag.

Nu är jag nerslagen.

Tack för allt igen.

"Stjärnan"

Nu är det över, nu kan allt bara fara. Dom har släppt Kräket och lagt ner allt. Jag får inget besöksförbud iheller. När jag förklarade att jag var rädd för att Kräket skulle göra illa mig så sa dom till mig att inte vara så dramatisk. Alla bevis jag hade sa dom bara att det var jag som hade berättat för honom och att han höll med för att få tyst på mig.

Allt rasar samman nu, allt känns helt lönlöst. Måste man vänta på att fler tjejer ska bli skadade eller att han skadar mig?!
Jag fattar inte hur dom ens inte kan ge det en chans i rätten, men hade det varit ett skattebrott så hade han suttit inne för längesen och suttit där i flera år.. Fy fan är allt jag kan säga om dagen rättsamhälle!! Och du ditt jävla Kräk, har du hört talas om karma? Hoppas du träffas av den en dag.

 

Nu slutar jag att skriva..

 

”Stjärnan”

Nu bråkar polisen, dom tar inte mina bevis på allvar. Jag har väldigt starka bevis där han erkänner. Men jag får tjata och hålla på, ringde även min advokat i dag och hon hade inte fått reda på att Kräket satt i häktet. Men hon skulle ringa och prata med polisen hon också.

 

Polisen släpper förmodligen Kräket på fredag, då ska jag begära besöksförbud. Är bara rädd att Kräket kommer gå på dom jag älskar också. Jag vill i alla fall få en rättegång, jag tror med mina bevis så hade det kanske gått att få han fälld. Önskar han sitter och lider just nu! Kräket satt i häktet även när vi var tillsammans, då sa han att det var något av det värsta han hade varit med om. Jag får i alla fall ge honom några dagar av hemskhet…

 

Hoppas hoppas hoppas

 

”Stjärnan”                           

HELVETE!! Nu händer det! Polisen ringde och sa att dom tar in Kräket nu, äntligen ska dom göra det. Jag har väntat men vågade inte tro på det, men jag är livrädd. Jag fick panik när dom ringde och började gråta och skaka. Ringde min familj, pojkvän och vänner, min vackra pojkvän tog ledigt från jobb direkt och kom hem till mig. Underbar han är.

 

Nu kanske det blir nya förhör för mig, och det kommer att bli jobbigt. Men jag har starka bevis emot honom där han erkänner på olika ställen och på olika sätt. Hoppas han inser att han har förstört mig och erkänner, men det kommer Kräket nog aldrig att göra. För han är ett svin och tänker inte på andra om det inte gynnar han.

 

Nu kan man hoppas igen.

 

”Stjärnan”

Jag har svårt att skriva just nu, vet inte varför. Jag bara väntar på att polisen ska ringa men varje dag som går och dom inte ringer så blir jag helt utmattad.

 

 Jag fick frågan om Kräket har hotat eller trakasserat mig efteråt. Men det är såhär att för det första så var jag ihop med han i 2 år efteråt. Och Kräket har sagt till mig att det inte var en våldtäkt för jag sa inte nej. Jag vet vad han kan göra om han blir arg, för detta kommer att förstöra hans liv. Jag vet att han gör vad som känns rätt i hans huvud och inte vad som är lagligt.  Jag är livrädd för Kräket och hans familj för dom är fan inte friska iheller. Men jag har folk som skyddar mig och finns vid min sida.

 

Vill orka mer.

 

”Stjärnan”

Jaha nu är det sagt att det ska dra igång denna veckan. Vet inte alls vad det innebär förutom att polisen ska sätta sig ner och diskutera hur allt ska gå till. För dom ska ta in Kräket!!

Jag vill bara att dom ska hålla kvar han där för evigt så jag inte behöver vara rädd.

 

 Min pojkvän och jag satt och diskuterande igår för jag orkar inte tänka på det men samtidigt så måste jag. Då sa han till mig att skriva typ en tanke karta eller liknande. Det var en jätte bra ide. Det har jag suttit och pillat lite med idag, känns redan lite bättre.

 

Nu väntar jag bara

 

”Stjärnan”

Jag vet att jag inte har skrivit så mycket på senaste, men det ska dra igång nu nästa vecka så jag försöker att göra allt för att inte tänka på det just nu. Men det börjar märkas i mitt humör igen. Hur ska man förklara för sin pojkvän att det blir sämre igen, nu när jag äntligen har kommit upp igen. Jag kan förstå att det kan vara jobbigt att se sin flickvän så. Men jag måste ha någon att skrika och gråta hos.

 

Jag älskar han över allt och det var han som fick mig att anmäla Kräket, men ibland så förstår han inte alls. Han bara frågar varför jag är sur, och jag säger att jag inte är det osv. Kan man begära stöd av sina nära och kära eller är det för mycket begärt? Har alltid haft svårt att be om hjälp och nu säger alla att det ska jag göra om jag behöver det. Men det känns som nu när jag gör det, så kan folk inte riktigt hantera att dom ska hjälpa mig och inte tvärt om.

 

Jag vet inte om det är jag som överdriver för att jag håller på att bli deppig igen.

 

Vill bara ha kärlek

 

”Stjärnan”

Att känna sig som en värdelös och obetydlig litet kräk, det var så jag kände i flera år. Hur man kan tillåta sig att bli så nertryckt av någon är läskigt. Att gå på alla lögner och inte lyssna på sig själv, det får en att tappa allt självförtroende för sig själv. Man önskar livet av sig för då skulle allt vara lättare för alla. Att få panikattacker utan att förstå varför, och sen fortsätter man tryckas ner.

 

Detta var så jag levde och mådde när jag var tillsammans med Kräket. Att jag orkade varje dag var ett mirakel att jag gick på allt fattar jag inte än i dag. Men jag jobbar fortfarande på för att ”förlåta” mig själv för allt som jag gick på. Jag vet att det inte var mitt fel, men så känns det om jag måste göra detta på mitt sätt.

 

Det goda vinner alltid i slutändan.

 

”Stjärnan”

Jag har tänkt lite nu, tänk om detta kommer igång lagom till jul? Tänk om jag kommer vara ett nervvrak på julafton, det är en högtid jag tycker om väldigt mycket. Att Kräket kan fortsätta förstöra för mig utan att han själv vet det. Jag vet inte vad jag vill, samtidigt som jag är trött på att vänta och vill att det ska dra igång så vill jag inte att det ska göra det. För jag är rädd att nu när jag äntligen mår bättre igen att jag kommer och ligga längst nere igen. Fan, vill inte att mina ska se mig så igen har ju äntligen kommit ett litet steg upp ju.

 

Jag har så mycket aggressioner inom mig som jag vill få ut, och jag kan bli rädd för mig och min hjärna ibland. Det var ju nu i vecka polisen sa att nu börjas det snart. Jag var ute på bar igår och jag kunde inte sluta tänka på detta och jag trodde att jag såg Kräket överallt. Samtidigt som jag visste att jag inbillade mig så kunde jag inte vara helt säker.

 

Jag tycker att jag ältar och gnäller, jag vet inte hur dåligt man ”får” må utan att ens nära inte orkar mer. Ibland ångrar jag att jag anmälde även om jag vet att det är rätt gjort, men orka.

 

Kom igen polisen.

 

”Stjärnan”

Jag vet att jag inte har skrivit på ett tag nu, men jag har behövt en liten paus ifrån allt tänkande. Polisen ringde idag och bad om ursäkt att det har tagit så lång tid och försäkrade mig om att dom inte hade glömt mig. Men i näst nästa vecka så ska dom sätta sig ner på riktigt och ta hand om mitt fall. Dom har pratat lite smått om det och hur dom ska göra. Men det är lite klyddigt för det är i andra kommuner som dom ska ta in Kräket och vittnen. Men jag håller humöret uppe så gott det går.

 

Visst man får lite lycko känsla när dom ringer men sen samtidigt så vågar man inte hoppas på för mycket iheller. Jag vill ju bara att han ska åka in och så att jag får ro sen. Jag vill kunna leva ett normalt liv utan att vara rädd och utan humörsvängningar. Vill bara njuta utan att det poppar upp en massa hela tiden.

 

Men min tid kommer den också.

 

”Stjärnan”

Vad ska jag skriva? Har haft lite skrivkramp på senaste, men det handlar mycket om att jag håller på att tränga bort allt igen. Börjar tappa förtroende för våra poliser, dom bara lovar en massa men inget händer. Jag börjar tro att det var lönlöst och helt onödigt att dra upp allt skit igen. Folk säger att det är bra för en själv att göra det, man blir starkare av det. Helt ärligt så vet jag inte om dt stämmer, än så länge har jag inte blivit starkare utan svag som fan och känslomässigt förstörd. Man får bara hoppas på att polisen fattar vad dom borde göra.

 

Önskar att det var över.

 

”Stjärnan”

Vet inte riktigt vad som ska hända här med allt. Jag är en person som hatar när det inte går som jag har planerat och jag vill kunna planera det innan. Men tack vare att polisen klyddar hela tiden så har jag fått lägga det på hyllan. Ska det vara så här i rättsystemet i dagens Sverige.

Om du lurar staten på pengar så åker du in i finkar i många år. Men misshandlar eller till och med dödar så kan det bli mycket mindre år. Det stämmer inte tycker jag.

 

Om det skulle gå till rättegång så tror jag tyvärr inte att Kräket åker in utan om han skulle bli dömd skulle det nog bara bli villkorligt. Det skämmer mig, det är lätt för han att leta upp mig efteråt. Men det få jag ta då om det kommer så långt.

 

”Stjärnan”

Känns faktiskt lite som jag är på väg åt rätt håll igen, börjar känna mig lite gladare för var dag. Men visst att jag har gått upp en hel del hjälper inte. Men det får jag tänka på senare. Jag tror att jag mår bättre för att jag inte orkar sitta och vänta på att polisen ska ringa, jag bara kommer att ta det som det kommer. Men visst jag e fortfarande nere och inte 100 % Stjärna. Jag är i alla fall på väg upp igen och det är underbart att kunna säga. Hoppas bara att det håller i sig och inte åker till botten igen om det skulle gå till rättegång. Men jag är förbered på det också.

 

Jag vill se Kräket sitta mitt emot mig och höra att han åker in, tänk om det kunde hända!! Det hade gjort mitt liv. Vet att han kommer att sitta där och blåneka till allting för han såg sig ju som den bästa pojkvännen någonsin. Jag vill se i hans ögon hur hans värld rasar i samman som han har förstört mitt liv. På så många olika sätt, mycket av det han har förstört kommer aldrig att läka.

 

Är glad för varje dag jag njuter.

 

”Stjärnan”

När jag skulle göra slut med Kräket så fick jag ta det väldigt lugnt, för han skulle ta livetav sig osv. Jag började med att ta uppehåll och att vi fick prata. Sen blev det att jag gjorde helt slut men han fick fortfarande ringa när det var jobbigt för han. Han grät och gjorde allt för att få mig tillbaka, hotade fortfarande med att ta livet av sig. Men jag orkade inte bry mig om det och stod på mig. Mycket av mig skrek att ta tillbaka han för jag var ju inget utan han och han kunde ju faktiskt ta livet av sig. Men som tur var att en liten större del skrek att du ska därifrån hellre ingenting än något med Kräket.

 

 Han fortsatte att ringa mig ofta men jag drog ner på det lite då och då. Ett av dom sista samtalen slutade med att jag sa som det var. Detta var många månader after jag hade gjort slut, jag sa att han bara var en våldtäktsman för mig. Men Kräket förstod ju ingenting men bad ändå om förlåtelse och bad om att få mig tillbaka.

 

Men jag tackar den högre makt som hjälpte mig förstå att det skulle ta död på mig om jag stannade kvar.

 

Jag har en väldigt mäktig skyddsängel.

 

”Stjärnan”

Jag har börjat fundera på hur det kommer att bli om Kräket inte åker in. Om dom tar i han för förhör och sen inget mer. Då kanske han kommer att leta upp mig för att sätta mig på plats igen. Jag vill ju på ett sätt att dom i alla fall tar i honom för att han ska fatta att det är fel gjort för honom. Och att hans flickvän också kan få sig en tankeställare så han inte gör henne illa. Men jag är rädd, jag vet vad han är kapabel till. Jag hoppas ju på att dom tar in honom och att han åker dit. Men det är inte lätt att gå igenom detta och det har inte ens börjat på riktigt.

 

Dom som känner mig säger att jag inte behöver vara rädd för dom kommer att skydda mig och Kräket är bara en jävla mes så han vågar inte göra något. Men dom har inte sett alla hans sidor, han visade sig som en toffel när vi var bland folk. Han var så kärleksfull och gjorde allt för mig. Men sen när vi var själva var det en annan människa, allt skulle vara på hans sätt och blev det inte så fanns det konsekvenser.

Och tack vare att det var så då, det har gjort att jag blir knäpp så fort det inte går som jag har planerat. För jag planerade allt i minsta detalj för att det skulle bli bra på hans sätt. Det sitter ännu kvar att planera allt och att det blir ett helvete om det inte blir rätt.

 

Önskar att livet var en dans på rosor.

 

”Stjärnan”